Helenelundsskolan blir övningsskola!

Övningsskola betyder att vi i nära samarbete med Stockholms universitet kommer att utveckla en spetskompetens för att utbilda lärarstudenter. I samma veva, nu på söndag medverkar jag i Lärlabbet på Kunskapskanalen kl. 16.30. Ämnet är Hur erövrar man läraryrket.  De olika medverkanden i programmet presenteras härJag har också skrivit ett inlägg på UR:s blogg som passande nog handlar om att nylegitimerade lärare ska akta sig för skolor där man förväntas erövra yrket på egen hand utan hjälp av kollegor och skolledning. Raka motsatsen till en övningsskola alltså. Hos oss kommer man både att få en god utbildning och samarbeta nära med kollegor under de första åren i yrket.

 

Guldäpplet 2015 till mig och Helenelundsskolan

pristagarnaJag vann! (kolla prisceremonin här) Det är så kul med ett sådant fantastiskt erkännande för den kompetens som jag har byggt upp genom åren. Det är dessutom roligt och viktigt att juryn valde att lyfta fram betydelsen av att jag har forskat på lärares praktik inom IT. Under året kommer jag att ta alla tillfällen att lyfta frågan om varför forskarutbildade lärare behövs i skolan.

lärarpodd

Jag och Micke Kring hade ett trevligt samtal om hjärta och motivation i LR:S lärarpodd.

Gårdagen på Skolforum var helt fantastisk. Lunch med två fackordföranden, lärarpodd med Micke Kring och ett hyllningstal från Erik Fichtelius, med överlämnat äpple från trädgården i Stureby var några höjdpunkter.

Bara det att mina medpristagare är ett sådant härligt gäng. Jenny Edvardsson ger verkligen begreppet god undervisning ett ansikte. Hon ser alla sina bygg-killar, bygger relationer, använder material som de förstår och kan relatera till. Någon i juryn utbrast: ”åh, den som fick gå om gymnasiet hos Jenny”.

Det var också jättekul att juryn valde Tülay Gürgün som pristagare. Tülay lägger ut hela sin modersmålsundervisning på nätet, otroligt inspirerande. Men det är mer än så, Tülay sätter fingret på det stora tillgänglighetsproblemet inom modersmålsundervisningen. Tänk om lärarna i modersmål tilläts organisera sin undervisning på nätet. Vilket lyft för både elever och yrkeskåren.

Och Micke Kring, vilken välförtjänt pristagare. De gör så mycket bra på Årstaskolan och tänk att ha Micke att luta sig emot när man behöver hjälp att genomföra något kul projekt som t.ex. tala som TED. Jag stötte på min gamla webbstjärnekompis Josef Sahlin på kvällseventet på SKL och frågade om han var kvar på Årstaskolan. Ja, vad ska man göra svarade han. Där har man alla sina kompisar och sitt jobb förstås. De känns faktiskt som någon slags mysig storfamilj från 70-talet.

Till sist, det finns många att tacka, men inget Guldäpple för mig om det inte hade varit för Kristina Alexanderson på IIS och Webbstjärnan. Från det att jag gick en workshop hos henne i januari 2010 har hon stött och lyft fram mig och mitt arbete. Jag har hållit föredrag och workshops i webbstjärnans regi, jag har fått stipendium av IIS för att utveckla undervisning med hjälp av Internet, hon rekommenderarde mig till VINNOVAS referensgrupp om digitalt lärande i skolan etc, etc.
Tack Kristina! Du har betytt oerhört mycket för mig och för kvaliteten på svensk skolas digitalisering.

Inför finalen uppmanades vi att göra en film om oss, här kommer allas filmer.

Spännande Minecraft-lektioner på gång i 3B!

Under v. 43 kommer eleverna i 3B att genomföra ett projekt inspirerat av medborgardialogen kring Höga hus i Sollentuna i våras.
Eleverna kommer att få välja placering på sitt hus, göra ritningar och sedan bygga upp sina hus i Minecraft och göra en film om sitt projekt. Ordförande för byggnadsnämnden i Sollentuna har även bjudit in eleverna till kommunhuset för att få presentera sina förslag!
Kaisa och Cissi dokumenterar och lägger ut mer på bloggen. Vill man är man även välkommen att besöka klassrummet under arbetets gång på följande tider:
Tisdag 20/10 09:40-11:00 & 12:00-13:40
Onsdag 21/10 09:40-11:00
Torsdag 22/10 12:00-13:40
Vi är i det andra klassrummet i L1 när du har S-huset i ryggen!
Välkomna!
För mer information om Höga hus – projektet i Sollentuna: http://www.hogahus.se

Jag är en stolt och glad finalist i Guldäpplet

HLD-pedagog befinner sig för närvarande i ett viloläge. Jag har ingen tid i min tjänst avsatt för att skriva och hinner helt enkelt inte.  Men jag slutar i alla fall med flaggan i topp.

Jag har tillsammans med Jenny Edvardsson och Tülay Gürün utsetts till finalist i Guldäpplet 2015. Vinnaren utses på Skolforum den 26 oktober. Men jag är redan en vinnare. Bara att få stå på samma podium som mina medfinalister är en ära, nu kommer jag också att få hänga med dem bl.a. på BETT och Framtidens lärande. Jag kommer att få lära känna en massa andra smarta och roliga lärare. Dessutom får jag möjlighet att visa upp och diskutera mitt eget arbete. Vilken lyckost jag är.

Ett stort tack till kollegorna som nominerade mig, Annika, Carina och Birgitta, och till juryn som valde ut mig bland 81 superlärare. TACK.

Brittiska läromedel en genväg till elevers tänkande i historia

I fredags fick vi ta del av ett par inspirerande föreläsningar i barn- och utbildningsnämndens regi.  Ann S Pihlgren pratade om vikten av att att utveckla elevers tänkande med hjälp av stödstrukturer. Detta sammanfattar fint vad den didaktiska diskussionen i den engelsktalande världen har handlat om de senaste 15 åren. Men Ann höll sig på en väldigt generell nivå och för att ta nästa steg och göra undervisning av teorierna, krävs att vi grottar ner oss i våra ämnens didaktik. 

I anglosaxiskt historiedidaktisk forskning dominerar teorin om Historiskt tänkande. Eleven ska utveckla förmågan att tänka som en historiker. Hen ska lämna lämna sitt vardagsspråk och skolas in i ett nytt ämnesspecifikt språk som betyder att eleven kan hantera olika ämnesspecifika tankebegrepp (second order concepts). Dessa fungerar som ett slags stödstrukturer för tänkandet. Exempel på sådana tankebegrepp är Historisk betydelse som handlar om att lära eleven att all historieskrivning alltid innebär ett urval. Kontinuitet och förändring fokuserar på vad som blir detsamma och vad som förändras över tid. Granskning av historiska källor är nödvändigt att träna för att förstå hur kunskap om det förflutna skapas. Historisk empati är kanske det mest spännande begreppet. Det handlar om att förstå historiska aktörers handlingar och motiv.  Det är för övrigt inte svårt att se speglingar av detta i den svenska kursplanen och alla ni som slet med att rätta nationella provet i historia, ni vet ju precis vad detta handlar om…

Hur blir du skolans ämnesdidaktiska spjutspets?

Ett tips är att försöka hitta BRITTISKA LÄROMEDEL som har ordet THINK plus ditt ämne i titeln, chansa och köp ett ex. I resten av världen har läromedel en helt annan ställning än här i Sverige. I både England och USA medverkar exempelvis nästan alltid ämnesdidaktiska experter från akademin som medförfattare. Och de gör ofta fantastiska läroböcker!

I de läromedel som jag har köpt efter att ha googlat på Think, History, Textbook har jag hittat mängder att roliga och utmanande undervisningsupplägg som just handlar om att utveckla elevers tänkande med hjälp av olika språkutvecklande stödstrukturer. I historia finns det också ofta en koppling till olika webbplatser fullproppade med källor och annat roligt material. Det skriver jag mer om på min egen blogg. Förhoppningsvis gäller detta fler ämnen.

Leta i också praktiknära lic-avhandlingar från våra ämnesdidaktiska forskarskolor

Steg två för er som kanske vill utveckla er kompetens i ämneslaget är att luska reda på ert ämnes främsta didaktiker. Fokusera på de engelsktalande länderna och börja leta i alla de lic-avhandlingar som har skrivits inom ramen för våra nationella didaktiska forskarskolor. Den vägen kan ni hitta praktiknära artiklar av god kvalitet som passar utmärkt som underlag för diskussioner i ämneslaget. Skolporten är en bra webbplats att leta på.

Till sist några läroboks- och litteraturtips till historielärare

Think through History är en serie läroböcker som omfattar hela grundskolan. Upplägget utgår från öppna undersökande frågor som t.ex. Why were so many people on the move between 1750 0ch 1900? eller Why have such different stories been told about the storming of the Bastille? eller Why is it so important to remember the Holocaust? Varje kapitel omfattar sedan olika undervisningsupplägg med stödstrukturer för källkritik eller hjälp att skriva resonerande textet bit för bit. Serien har flera författare men James Byron, Christine Counsell och Michael Riley återkommer i alla böckerna. Christine undervisar på lärarhögskolan i Cambridge och var en av mina många fantastiska lärare på Forskarskolan Historiska Medier. Hon visade oss flera elevtexter skrivna av 11-åriga elever som fick mina kollegor på gymnasiet att börja fundera på vad de höll på med i sin undervisning egentligen.

En annan serie heter Think History. Den har ett liknande upplägg. I deras volym om tidigmoderna tiden hittade jag t.ex. ett fantastiskt upplägg kring segregationen i USA som jag tänker göra blogg av med mina 8:or. Många av texterna ur den tidiga historien är så pass lättlästa att våra högstadieelever skulle klara dem på orginalspråk eftersom de brittiska barnen börjar skolan tidigare.

Teorin Historical Thinking är jättekul

och varken svår eller särskilt jobbig att sätta sig in i. Här listar jag mina tre favoritböcker som jag lätt kan ägna all min förtroendetid till att läsa om och om igen. En sammanfattning av teorin finns också i min avhandling Högstadieungdomar skriver historia på bloggen.

Sam Winreburg. Teaching History and other Unnatural Acts. 2001. Den här boken vinner alla tävlingar om bästa titel. Sam är professor i Stanford och en riktig nestor i sammanghanget. I titeln lyckas han sammanfatta vad historieundervisning handlar om. Våra elever ska lämna vardagsspråket och erövra ett abstrakt vetenskapligt förhållningssätt till världen.

Stéphane Lévesque. Educating Students for the Twenty-First Century 2008. Stéphane är en kanadensisk historiedidaktiker som har fått ett enormt genomslag. I den här boken reder han ut de olika tankebegreppen som jag nämner ovan och förklarar hur de kan användas i undervisningen.

Peter Seixas och Tom Morton. The Big Six historical thinking concepts. 2012. Ni känner väl igen tänket kring ett utvalt antal förmågor som ska utvecklas, men i Peter Seixas variant är tänket så otroligt mycket bättre och genomtänkt än i den bleka allmändidaktiska variant som brukas presenteras som the Big Five i Sverige. Peter går igenom begreppen precis som Stéphane, men han har tänkt lite längre och har också under hela sin karriär varit öppen mot den dansk/tyska teoribildningen om historiemedvetandet. Ett begrepp som ju är väldigt framskridet i vår kursplan. Peter undviker begreppet Historisk Empati och talar i stället om Historiska Perspektiv och den Etiska Dimensionen. Den senare närmar sig diskussionen om ett moraliskt historiebruk, jätteintressant. Peter är också kanadensare och i kanada finns dessutom fina webbplatser där dessa och många fler forskare och lärare utvecklar sitt tänkande och undervisning. Then/Hier är ett exempel

 

Elevexempel från fältstudien i geografi och en riktigt bra artikel om PISA och den svenska skolan

I förra inlägget skrev jag om vår fältstudie i geografi. Här kommer också ett elevexempel som visar hur det blev. Presentationen publiceras med tillstånd från elevgrupper så klart. Här är den som pdf. Geografi

Dessutom måste jag tipsa om Jenny Maria Nilssons artikel i dagens Svd för alla oss som älskar PISA och vet att provet är ett viktigt redskap för att mäta kvaliteten på svensk undervisning. Analysen är så välgjord och underbyggd så man blir alldeles lycklig, försök hinna med den trots betygsättartiderna.  Läs artikeln här.

Fältstudie i geografi

I höstas gratulerade vi Greger Ravik till ett fint stipendium i geografi. I samma veva skrev också LF-tidningen Alfa en artikel om att de nya kursplanerna i geografi faktiskt kräver fältstudier. I artikeln medverkade bl.a. Greger med en uppgift där hand mellanstadieelever fick kartera skolgården.

På högstadiet har vi på Marie Olssons initiativ också tagit oss i kragen och satt ihop en ambitiös fältuppgift för våra 9:or.

Just nu redovisas uppgiften av klasserna och Marie är väldigt positiv. Arbetet har fungerar fint. Eleverna, som har tillbringat större delen av sin tid i aulan med olika nationella prov under senaste tiden, har verkligen uppskattat att få komma ut  i naturen och göra något annat.

Hela den pedagogiska planeringen med syfte och betygsmatris hittar du som pdf här PP Geografi Fältstudie med digitala verktyg Och här kommer också själva uppgiften med lektionsplanering.

Fältstudie med digitala verktyg
Genom digitala verktyg ska du identifiera var i Sollentuna kommun det kan vara lämpligt att bygga nya bostäder. Du kommer jobba i grupp med fyra till fem andra elever i din klass.

  1. Hur ser ett område ut där det är lämpligt att bygga nya bostäder? Använd din tidigare kunskap om kommunen och olika geografiska aspekter. (Natur- och kulturlandskapet).
  2. Hitta din plats med digitala verktyg. https://www.google.se/maps/place/Sollentuna/@59.4456824,17
    .9207597,12z/data=!3m1!4b1!4m2!3m1!1s0x465f98cd789e64b9:0x400fef341e48c60
  3. Undersök och dokumentera din plats med foton, skisser, koordinater, etc.
    1. Hur används din plats idag?
    2. Beskriv din plats. (Naturgeografiskt, kulturgeografiskt, etc)
    3. Hur ligger din plats i förhållande till olika lokaliseringsfaktorer? (t.ex. service, kommunikationer, skolor)
  4. Analysera hur lämplig din plats är för bebyggelse.
  5. Kontrollera med befintlig information och eventuella detaljplaner i kommunen. http://www.sollentuna.se/Sollentuna-kommun/
    Bygga-bo–miljo/Stadsplanering-och-byggprojekt/
  6. Sammanställ en presentation i Google Drive och redovisa resultatet muntligt.

 Lektionsplanering
Lektion 1 och 2:
Mål:

  • Hitta ett antal relevanta lokaliseringsfaktorer och välja område
  • Genomgång av uppgiften, geografisk data, kommunal planprocess och lokaliseringsfaktorer.

Lektion 3-4:
Fältstudie.

Lektion 5:
Analys av din insamlade data.
Studera kommunal information.

Lektion 6:
Förbered redovisning.
Ev. Komplettera fältstudien på plats.

Lektion 7:
Förbered redovisning.

Lektion 8:
Redovisning.

Lektion 9:
Redovisning.

Framtidens lärande 6 maj – Martin Tallvid var dagens höjdpunkt

Igår kunde jag besöka Datorn i utbildningens årliga konferens, Framtidens lärande. Mitt jobb var att hoppa in för Kristina Alexanderson och hålla ett par korta föreläsningar om den öppna lärresursen Webbstjärnan som ett vinnande koncept. Mellan föreläsningarna hade jag förstås tid att kika runt lite. Efter ett tag insåg jag att halva Sollentuna var där. Kommunen var nämligen nominerad till det fina priset Guldtrappan och därmed någon slags partner till konferensen. Och man hade verkligen laddat med mängder av dragningar med både lärare och rektorer.

Dagens höjdpunkt var ändå Martin Tallvids föreläsning. Martin är gymnasielärare och han var under 8 år kommundoktorand på halvtid i Göteborgs kommun. Under åren har han följt elever, lärare och skolledningar genom digitaliseringen av skolan. Jag hörde honom första gången på BETT 2011. Då utvärderade han Falkenbergs 1:1 satsning. Både han och kommunen hade då kanske väl stora förväntningar på vilka effekter datorerna skulle få på elevers motivation och skolresultat.

.Nu, 4 år senare är Martin säkert en av Sveriges mest erfarna och kunniga forskare när det kommer till att följa digitaliseringsprocessen i skolan. Han började med att konstatera att datorerna är i skolan för att stanna. Det går inte att vända utvecklingen. Det kan verka trivialt men det måste sägas. Det är först när vi har förstått det som vi kan börja diskutera HUR datorn ska användas och VAD datorerna i klassrummen betyder för undervisningen. Mikael fortsatte med att konstatera att det har hänt massor under de senaste åren. Tänk bara på all administration och dokumentation som vi så självklart sköter via datorn idag. Men det är också så att digitalisering av skolan är en lång process som kräver reflektion och eftertanke. Utmaningarna är många fler än vad man trodde i början. Tekniken, pedagogiken och ämnesinnehållet, allt påverkar undervisningen.

Han hittar också 5 rationella orsaker till lärares motstånd till att undervisa med datorer, tekniken fungerar för dåligt, undervisningen blir inte så mycket bättre att det är värt mödan, läromedel och digitalt material är håller inte måttet och det är inte anpassat efter skolan behov. Dessutom kan lärare vara rädda för att tappa kontrollen över elevernas arbete och yrkeskåren lider av fokusträngsel. 1:1 infördes exempelvis ofta när vi samtidigt fick en ny läroplan.

I den sista artikeln visar Tallvid att elever gör andra saker bakom sina skärmar. Han använder ful- och finsurf och konstaterar att eleverna fortsätter att göra bådadera. De slutar alltså inte att chatta och spela spel på lektionerna med tiden, om nu någon hade trott det. Martin Tallvids kappa, sammanfattning av artiklarna kan du ladda ner som pdf här.

Till sist, hur gick det då för Sollentuna vann de Guldtrappan? Tyvärr, Sundsvall knep trappan och du kan läsa motiveringen här.

 

 

 

 

Mera Kahoot

Kolla in Mias senaste Kahoot i biologi år 8. Den heter Människokroppen Vad minns du. Sök på titeln så hittar du det. Några andra exempel från skolan är Kalles Värme, fysik år 7. Anna Lotta är också på G i geografi år 8. Hennes första alster heter kort och gott Basnäringar och jag tror att det är eleverna som har gjort frågorna.

Min första Kahoot är också klar och testad i en klass. Du hittar den om du söker på Världsdelar och gradnätet. Den kräver dock en kartbok och du måste vara beredd att bläddra i turbofart. Jesper, eleven från förra inlägget, som lär sig så bra med Kahoot blev lite besviken över allt bläddrande så han gjorde ett eget Kahoot, mera lagom svårt. Och efter att ha jämfört med en massa andra quiz om världsdelarna kan jag säga att det hållerriktigt bra. Jespers Kahoot hittar du om du söker på Geografy årskurs 7.

Tipsa mig gärna om fler bra quiz. Det finns en uppsjö av olika test. Men de är så många inom samma ämnesområde, att det tar en evighet att hitta sådana som håller den kvalitet som vi vill ha på våra Kahooter.

Kahoot – ett roligt spel för lärande

”Det blir mycket roligare att lära sig med Kahoot” Eftersom det blir till en tävling blir alla mycket mer fokuserade och gör sitt bästa” (Frida år 7)

”Man lär sig väldigt mycket eftersom man kommer ihåg svaren” (Jesper år 7)

KahootDetta är några elevröster ur en miniundersökning som jag gjorde i min handledningsgrupp om Kahoot ett digitalt frågespel. I Kahoot spelar och tävlar eleverna mot var-andra i flervals-quiz. Det går på tid och eleverna får poäng som visar sig på en topplista (bara de fem översta så ingen blir utpekad som sist).

Det är lätt att konstruera testen. Skaffa ett login och skapa ditt första test här. Spelet får en kod som eleverna skriver in här, sedan är det bara att spela.

Testen kan återanvändas av andra på skolan om du gör dem publika och taggar dem enligt följande: hld, Sollentuna, ämne, årskurs och lärarsignatur.

Till oss kom Kahoot med  Anita som hörde talas om det via dottern och hennes skola i Uppsala. Läxförhören i franska blev bra mycket roligare tyckte både hon och eleverna. Nu använder i princip alla lärare i år 8 verktyget. Många av oss som jobbar i 7:ans och 9:ans arbetslag sedan hittat det efter tips från elever och kollegorna i Eken.

Arbetslag Ekens bästa Kahoot-tips
”Jag använder det på alla möjliga vis. Både eleverna och jag tycker att det är jättekul.”
”Jag använder det som start på ett arbetsområde  för att kolla av elevernas kunskaper.Sedan kan man köra samma Kahoot och kolla av elevernas kunskaper efter ett arbetsområde.”
”Det är jättebra som träning inför ett provtillfälle.”
”Man kan välja diskussion istället för quiz och ge eleverna möjlighet att resonera tillsammans kring en analysfråga.”
”Eleverna kan själva göra en kahoot på ett arbetsområde. Det blir ofta väldigt bra då de tänker ur ett elevperspektiv.”
Behöver skolan verkligen fler test?
Just nu sitter våra 9:or och skriver NP i fysik och många lärare och elever  tycker nog att vi har tillräckligt med test och prov i skolan. Men det är skillnad på prov för bedömning och tester för lärande. Forskaren Veit Kubik visar i avhandlingen Effects of testing and endactment on memory att  test är effektivt och bra för inlärning.

Ett av Kubiks viktigaste resultat är att både minnestestning och motoriskt utförande av en handling ökar minnets prestation och minskar glömskan över en veckas tid.

Ett annat viktigt resultat är test gör lärandet effektivare. Man kan identifiera kunskapsluckor och satsa på att lära sig ord man inte har kommit ihåg till nästa testtillfälle. tet skapar en kunskap om den egna inlärningen och kan leda till förbättrad inlärning. Veit Kubik menar också att testning är lika kraftfullt och gynnsamt för alla, oavsett förkunskaper, intelligens eller arbetsminne. Jesper i 7:an hade alltså rätt, man kommer faktiskt ihåg svaren bättre. 🙂